Suprise...

Jag satt på tunnelbanan på väg hem från en fika... Hade satt på bra musik och försökte muntra upp mig själv lite...när jag helt plötsligt får en puss av en fyllegubbe...

Ett perfekt piller...

I dagens stressiga samhälle klagar folk på att det är svårt att hinna med allt. Jag har den perfekta lösningen - ett piller som gör att man inte behöver sova! Tänk vad mycket mer man skulle hinna med om vi inte hade varit tvugna att sova bort 1/3 av våra liv.

Jag har kommit på lite andra bra saker med detta också. Kära par som säger "Du är det sista jag tänker på innan jag somnar och det första jag tänker på när jag vaknar" skulle då också få rätt i att de tänker på den andra heeeeeeeela tiden. putti nutt. Låtar som "Det vackraste jag vet" men Cecilia Vennergren, "Shut up and sleep with me" med Sin with Sebastian och "Beautiful Nightmare" (jag skulle bara vilja veta vad för slags dröm det är?) med Beyonce Knowles skulle kännas ännu mer B!

Vi skulle ha ett lite ärligare samhälle. Ett one-night stand skulle inte känna pressen över att behöva stanna kvar, barnen skulle veta att tomten inte fanns och vidskepliga människor som tror att det man drömmer om natten kan visa någon slags framtid, de skulle kunna ägna sig åt något annat.

Man skulle inte behöva vara trött - enkelt! Inte missa att gå av vid rätt busshållplats. Mer allvarligt skulle inte några bilolyckor orsakas på grund av trötthet...

Jag tror faktiskt att det är den där 1/3-delen vi behöver extra för visst hinner vi med ganska mycket ändå? I och med pillret skulle de klagoglada människorna isället börja missbruka "jag önskar att dagarna var längre"... vilket i alla fall låter lite mer positivt.

Tragiskt vore människor som började överdosera...


Strutsbeteende...

Sedan tänkte jag samtidigt höra om det bara är jag som är en struts? En struts som stoppar huvudet i sanden och skjuter upp alla problem tillsammans med allt det som är jobbigt att göra. Jag har nu en stor hög skit framför mig. Någon som vill sympatierkänna en igenkännelse?

Hylla spontaniteten!

Jag skulle vilja vara lite mer spontan. Verkligen gör det som faller mig in. Jag tänker på människor som klipper sig i en helt galen frisyr bara för att de fick syn på en frisörsalong. Crazy! Jag tänker efter för mycket. Vågar inte göra några stora förändringar....

Tabu

Det har nu blivit lite tabu att ha en blogg. Sådär att folk gör en konstig min eller fnyser lite när man berättar att man har en. Frågan är då varför?

Är det för att man helt plötsligt i deras ögon förvandlats till en blek kopia av blondinbella - sånna finns det tillräckligt av. Är det för att de tror att man är en egocentrerard människa som tror att alla vill läsa det de skriver? Hmm eller är det för att man helt enkelt blivit någon slags modernitetsnörd?

Spännande tycker jag. Vad tror du?

Ska arbetet få dominera våra liv?

När jag försökte kämpa mig igenom den här tjockisen idag började jag ifrågasätta varför jag egentligen gjorde det. Är det för att jag tycker att den är intressant? Nja.. Snarare ganska flummig. Jag läser den därför att jag har valt att studera vidare på vad man kan kalla högre nivåer, Stockholms Universitet. Riktigt proffsigt låter det. Jag kan till och med bli akademiker. Shit!

Varför väljer vi att ta del av ett samhälle som egentligen bara går ut på att jobba största delen av livet? Woorking 9-5, laga mat, städa och kanske unna sig att titta på TV. Därefter måste man gå och lägga sig tidigt för att kunna jobba ordentligt dagen efter. Vänta här nu! Vi jobbar egentligen för att vi ska kunna förbereda oss till jobbet. Kankse till och med jobbar vi för att kunna överleva så att vi kan fortsätta jobba?! Här snackar vi om en ond cirkel!

Jag skulle kunna skita totalt i den här boken men skulle jag då klara mig i ett samhälle där också kunskap är makt? För inte tänker jag bli asrapead av staten, chefen eller bara en argumentglad kompis. Vad händer då med min allmänbildning, vilket jag skulle säga har blivit ett ganska känsloladdat ord, om man inte läser något?

Om man skulle leva utanför kariärrsstressen, "skita i allt" och istället bara göra det man får för sig det kanske inte skulle vara så fel? (Jag får nu massa inre bilder av mig svingandes i massa lianer genom luften av någon skum anledning) Känna friheten!

Däremot finns det alltid nackdelar med att bryta mot kulturella regler. The survival of the fittest-pokalen går väl till den som lyckas balansera jobb och fritid på ett bra sätt? Då gör jag i alla fall rätt i att läsa den här boken då den hjälper mig att kunna bli det jag vill i framtiden - jobba med ett intresse!


Men jag ifrågasätter fortfarande själva idén....skulle det verkligen bli kaos....?


RSS 2.0